Livet är inte endimensionellt

Alla dessa avvägningar som måste göras just nu. På privatplanet, ska jag gå ut eller inte, handla eller inte? På riksplanet, hur långsam smittspridning klarar ekonomin? Jag avundas inte våra politiker, jag skulle inte vilja sitta med alla dessa beslut i mitt knä. Men jag inser att frågor måste ställas, frågor som vi alla helst vill hålla ifrån oss. Många vill in i det längsta se situationen som endimensionell, det är den inte. Livet levs i många dimensioner och inom olika långa tidsramar.

Allt har flera sidor

Självklart gör vi allt vi kan, var och en och tillsammans, för att skydda och rädda alla liv som skyddas och räddas kan, omänskligt och oetiskt vore det annars. Ja, vi ska alla ta ansvar, ha respekt, visa omtanke och tvätta händerna. Samtidigt måste vi ställa oss frågan hur mycket vår ekonomi klarar. Ekonomi är inte bara pengar, ekonomi är välfärd, mat, bostäder, arbete, sjukvård och liv. Allt hänger samman och går inte att se enskilt hur gärna vi än skulle vilja. Rasade ekonomier skapar oerhört mycket ohälsa och skördar åtskilliga människoliv. Stängda gränser håller inte bara coronasmittan borta, utan hindrar också livsnödvändig medicin och utrustning från att komma hit. Det är inte enkelt, det är en balansgång, och vi har inte mycket annat val än att balansera efter bästa förmåga. Vi måste kunna omfatta fler dimensioner än en.

Våra myndigheters officiella sidor

Vi behöver också förstå att olika människor värnar olika intressen här och nu. Även i massmedia. Budskap väljs ut, tolkas och förmedlas med olika fokus och olika känslodjup. Den enda någotsånär säkra information som finns är den som våra myndigheter själva presenterar, på sina egna sidor. På Folkhälsomyndighetens sida finns Folkhälsomyndighetens beslut, råd och rekommendationer. Hos Myndigheten för Skydd och Beredskap kan du läsa om deras åtgärder. På Krisinformation.se finns det senaste från officiella källor. Läs där och bilda dig en uppfattning. Ja, informationen lämnar ibland öppet för vissa tolkningar och framförallt ger de en ram för egna beslut. Alla måste till syvende och sist agera utifrån eget huvud, omgivning och hälsa.

DN inte säkrare än Aftonbladet

Viktigt är också att förstå att DN och SVT inte står ett dugg närmare källan än Expressen och Aftonbladet. Det gör inte heller enskilda bloggare eller experter inom andra områden än de aktuella. En statistiker van att tolka politiska data är inte självklart den bäste att analysera siffror om virusspridning. En kostrådgivare (som jag själv) kan mycket om hur man stöttar sitt immunförsvar på individnivå men är knappast lämpad att tala om för hela befolkningen hur den ska agera. Detta är bara exempel, jag hoppas du ser min poäng.

Läs vad du vill, dela vad du vill

Vi är fria att dela vad vi vill, hur vi vill och med vem vi vill – den friheten ska vi värna mer än någonsin! Vi är också fria att göra egna analyser, bilda oss egna uppfattningar och ha egna åsikter, tack och lov. Men vad som är verifierade fakta om svenska förhållanden här och nu återfinns enbart på myndigheternas egna sidor. Och om du läser där, nyktert och sansat, så ser du också att mycket fakta ännu saknas och att många analyser, tolkningar och slutsatser lyser med sin frånvaro. Detta eftersom experter vet bättre än att uttala sig om det som är osäkert. Så du som söker verifierade fakta om Sverige, leta inte i massmedia överhuvudtaget, leta inte bland dina vänner och bloggfavoriter, gå till den verkliga källan, och läs utan att värdera för mycket. Andas, höj blicken, försök att hålla rädslan borta, annars ser du bara det du vill se.

Vill du ha en bredare bild, kunna spekulera, tycka, tänka och tro – läs så mycket du kan! Från tusen olika källor, svenska såväl som utländska, från alla håll i världen. Men gå på djupet, förstå hur just det landet ser ut och fungerar, filtrera och förstå att alla siffror gömmer mer än bara ett tal, förstå att reportage ALLTID är vinklade, på något sätt, av någon, medvetet eller omedvetet.

Livet går vidare

Världen är inte endimensionell även om amygdala gärna vill ge det intrycket. Vi måste vara större än så, klokare än så. Vi måste agera för allas bästa här och nu, men vi måste också se till morgondagen, till livet efter Covid-19. För att använda sig av en välkänd liknelse – vi vill inte vinna slaget för att sedan förlora kriget.

Information, i synnerhet samhällsinformation, är min grundprofession, därför väljer jag att skriva och reflektera. Men nu tror jag faktiskt att det får räcka. Jag behöver också arbeta för livet som är och livet som kommer, här och nu skapar vi imorgon. Så nu fokusera jag på min nästa bok istället…

Kram på dig!

I Coronans skugga – en annan reflektion

Höj blicken

När jag betraktar ”Coronakrisen” och våra mänskliga beteenden med kommunikatörens ögon (ja, jag är kommunikationsvetare i min grundprofession) gör jag en del andra reflektioner än de som rör själva viruset och dess förlopp.

Jag tänker på hur lätt det var att få oss att avsäga oss mänskliga fri- och rättigheter. Ja, jag skriver det i imperfekt för detta är inte en spekulation eller något siande om framtiden, detta har redan hänt. Jag tänker på med vilken enkelhet vi åsidosatte grundlagar som i sig själva utgör fundamentet för vår demokrati. Vi protesterade inte det minsta, faktum är att vi bad om det.

Vi krävde det

När våra politiker förbjöd folksamlingar med mer än 500 personer och därmed upphävde mötesfriheten, var vi ännu duktigare och ställde självmant in besöken också hos massören och frisören, slutade fika och äta på kvarterskrogen. När samma politiker ville vänta med att stänga våra gränser var det vi som krävde att få vår rörelsefrihet begränsad. Först mot andra länder, nu också inom landet. När åldersgruppen 70+ ombads hålla sig inomhus hejade vi på, av omtanke. När de friska i samma åldersgrupp vägrar finna sig i begränsningen är det vi som hytter med näven, pekar finger och talar om egoism. Av omtanke om samma grupp som uppenbarligen inte vet sitt eget bästa.

Är det befogade åtgärder? Jag vet inte. Men är vi medvetna om vad vi gör? Är vi medvetna om vilken bok vi skriver eller vilken handbok vi följer? Den med minsta historiekunskap kan med enkelhet se hur allt skulle kunna fortlöpa. Förtroendeförskjutning då verkliga experter inom aktuella områden misstros medan andra experter som har folkets förtroende i helt andra frågor uttalar sig och hyllas för att det ”talar om hur det verkligen är”? Osäkerhet kring vems ärenden media och journalister går? Krav på censur och inskränkningar i yttrandefriheten för att säkerställa ett korrekt informationsflöde och undvika desinformation? Militär och polisiär närvaro för att säkra att regler följs?

Demokratin är bräcklig

Virus är en sak, jag har inte den expertkunskapen och ska låta vara osagt vad som är bäst att göra i det avseendet. Men jag är kommunikatör, och jag kan omöjligen undgå att se hur lätt vi åsidosatte våra fri -och rättigheter, med vilken självklarhet vi förutsätter att de ges tillbaka, och på vilken bräcklig grund vår demokrati vilar. Det räckte med (rädsla för) ett virus… Vi får innerligt hoppas och tro att någon annan, större, agenda inte finns, för OM den funnes, ja då vore vi på väg rakt ner i ett hål vi själva grävt och vi skulle sitta där och säga att vi inte förstod vad som hände.

Jag väljer dock en positiv syn på situationen här och nu. Jag tänker att allt är okej, att allt är som det ska vara och att vi i och med det som  händer nu får alla möjligheter att ompröva, analysera och fundera för framtiden. Om inte annat lär det finnas uppslag till forskning om både det ena och det andra när detta är över…

Därför operation och därför Sydafrika…

För dig som inte sett… I tisdags kväll var jag på väg till Sydafrika för att operera min höfter men blev stoppad av ett visst virus och fick kliva av planet under lite halvdramatiska former. Nu undrar du kanske varför i hela friden jag skulle till just Sydafrika? Och kanske undrar du vad det är för problem med mina höfter? Så här är det.

Min ena höft är helt kaputt, den andra halvtrasig, med allt vad det innebär i form av smärta och nedsatt rörelseförmåga. Jag har gjort allt som står i min makt för att få rätsida på det hela, men åratal av snedbelastning tar ut sin rätt. Jag lyckas hålla inflammationen till ett minimum med kost och kosttillskott, men ben ligger mot ben och kaputt är kaputt. Jag varken vill, kan eller orkar ha det så här längre, jag är trots allt bara 50 år… Och nu skulle det alltså äntligen åtgärdas, av den bäste doktor som tänkas kan, på det sätt jag önskade. Om inte Corona kommit emellan.

En annan protes – ytersättning

Så varför åka till andra sidan jorden? Det korta och enkla svaret är att jag vill ha en operation och protes som inte erbjuds i Sverige. Det något längre svaret är att denna andra variant är den jag tror på och den som ger mig hopp om ett fortsatt obegränsat liv. Jag vill nämligen kunna springa, hoppa, studsa och sitta på huk. Jag vill kunna träna allt jag vill, ha lika långa ben och kunna bära vilka skor jag vill. Jag vill ha min benmärg kvar och därmed en viktig del av mitt immunförsvar. Jag vill inte behöva gå runt och vara rädd för att höften ska hoppa ur led och jag vill inte behöva göra om operationen efter 15 år.  Därför vill jag ha en så kallad ytersättning, eller resurfacing.

Varför Sydafrika?

Operationen hade kunnat göras i Belgien om det inte vore för att mina höftkulor är 46 mm stora (eller snarare små). En mindre kula ökar belastningen och därmed frisättning av metall i kroppen (inte bra, framförallt inte för kvinnor). Gränsen för en ytersättning i metall, som görs i Belgien, går vid just 46 mm… I Sydafrika finns däremot alternativet keramik, en protes som ännu inte gått igenom EU:s CE-märkning. Hade jag kunnat vänta ett eller två år till så hade den säkert varit godkänd i EU också, men då är det för sent för mig. Min vänstra höft är i så pass dåligt skick att det måste göras snarast möjligt. Så ja, det är en viss risk, men jag är beredd att ta den.

Jag känner mig helt trygg i mitt beslut och litar fullt och fast på skickligheten hos den belgiske läkare som skulle/ska operera båda mina höfter. Ja, det är samma läkare som vanligtvis opererar i Belgien och ja, jag ska operera båda höfterna, samtidigt. Jag har längtat något helt vanvettigt efter att få skutta fram på stränderna i Skagen och på våra kommande Harmoniresor helt utan smärta! Nu får jag längta ett tag till.

Vi borde få välja…

Det enda som stör mig, utöver coronaeländet och förseningen, är det faktum att denna operationsvariant inte erbjuds i Sverige, snarare verkar den motarbetas. Självfallet måste jag därför stå för hela kostnaden själv, men jag tänker inte gräva ner mig i det utan gläds istället åt att faktiskt ha möjligheten (genom banklån), alla har inte det. (För den som gör operationen inom EU ska Försäkringskassan enligt EU-direktiv och överenskommelser ersätta större delen av kostnaden, men det verkar vara rena lotteriet huruvida de gör det eller inte.)

Jag skriver och berättar om allt detta för att jag vill göra andra människor med trasiga höfter uppmärksamma på att det finns andra alternativ än de svenska. Om det är ett alternativ för dig eller inte kan bara du (tillsammans med läkare) avgöra, men jag vill att alla ska veta om att alternativet finns. Och ja, jag tycker att vi borde få välja.

För min egen del går jag nu åter i väntans tider och ber en stilla bön att världen sansar sig och gränserna öppnas igen. Snarast.

Livet fortsätter…

Mitt i allt kaos gläds jag åt att min första roman, Mata inte skuggorna, fortfarande hittar sin väg till nya läsares hjärtan! Kanske är detta en utmärkt tid också för dig att läsa något nytt och underlätta för mig att fortsätta mitt skrivande?

Så här skriver Elisabeth till mig om sin läsupplevelse av Mata inte skuggorna:

“En otroligt välskriven bok med ett mycket aktuellt tema, som gör att man snabbt dras in i handlingen. Längtan efter att få läsa mer infinner sig väldigt tidigt i boken. Det vardagliga, men ändå så fantastiskt välformulerade språket in i minsta detalj, gör läsupplevelsen mycket stor. Känslor och tankar hos huvudpersonerna beskrivs med eftertanke och väl avvägt språkbruk, ordval och vackra formuleringar. Handlingen och spänningen byggs upp på ett raffinerat sätt som gör denna bok till en av de bästa läsupplevelser jag haft!

Stort tack Therese och varmt lycka till med kommande böcker!

En redan trogen läsare
Elisabeth Svensson”

Köp gärna direkt av mig

Mata inte skuggorna finns på Bokus men köp den gärna direkt av mig. Det kostar dig detsamma men jag får behålla några kronor mer av vinsten och vi slipper onödiga transporter. Du vet kanske inte att när du beställer av Bokus så beställer de av mig, jag skickar till Bokus, de packar om och skickar till dig? Här och nu känns det som en onödig omväg, eller vad säger du? Köper du direkt av mig så får du boken snabbare och dessutom får du den signerad tillsammans med mitt eget bokmärke. 😊 Om du redan läst den kanske du vill köpa och ge bort till någon annan? Eller tipsa om den! Dela till exempel gärna detta inlägg, det kostar helt gratis men hjälper mig att nå ut. Jag är glad för all hjälp jag kan få!

Jag lägger en direktlänk till mitt förlag och webshopen här. Där kan du läsa mer OM boken, om Gabriel som kommer ensam till Sverige, om den tunga ryggäcken han bär på, om hur han träffar Hanna och om kärlekens kraft och förmåga att läka… Kanske uppskattar du Mata inte skuggorna lika mycket som Elisabeth!

Kram på er alla från mig som fortsätter skriva i väntan på nästa höftoperationsförsök…

Vill du upptäcka Makarska med mig i höst?

Vill du följa med mig till Makarska, Kroatien, i höst? Den 30 september tar jag och Birgitta Höglund med oss ett begränsat sällskap till denna pärla på den kroatiska rivieran. Läget är fantastiskt, vyn magnifik. På ena sidan har vi det Adriatiska havet, på andra sidan det branta Biokovoberget. Ljuvliga strand- och hamnpromenader, utflykter, god mat, kunskap, insikter, gemenskap, lugn och ro utlovas.

Detta är en resa där harmoni, sinnlighet, nyfikenhet och gemenskap är i fokus. Är du nyfiken? Klicka dig då vidare till hemsidan, www.harmoniresor.se. Och boka snabbt om du vill följa med, antalet platser är begränsat då vi lägger stor vikt vid kvalitet och prioriterar närhet, äkta möten och gemenskap.

Hoppas vi ses!