Tacksam, så tacksam

Se så fint! Tänk att få vara med på ett hörn. Foto: Birgitta Höglund

Se så fint! Tänk att få vara med på ett hörn. Foto: Birgitta Höglund

Jag är välsignad, så är det bara! Välsignad med vänner, människor som vill mig väl, som stöttar, hejar på, kommer med glada tillrop och hjälper till. Jag vet detta, jag vet det så väl, ändå blir jag in i själen rörd när allt detta kommer till uttryck på en och samma gång.

När jag i fredags släppte min lilla hemlighet, min dröm, och öppnade min webshop så fick jag…ja vad fick  jag egentligen…kärlek, KÄRLEK, i mängd. All er uppmuntran, alla era fina ord, jag har lagt vartenda ett av dem i mitt hjärtas minnesbank!

Jag hoppas att var och en av er någon gång får uppleva något liknande. Att ha en dröm, bestämma sig för att förverkliga den, investera allt som krävs i både tid, energi och pengar och sedan få uppleva hur ens verk tas emot med ren kärlek. Det är stort, oändligt stort. Jag vill att du ska känna min tacksamhet, jag hoppas att du gör det! För utan dig kan min dröm inte bli verklighet, det är genom ditt och mitt möte som min dröm får de vingar som behövs för att lätta. Jag hoppas att jag någon dag kan ge dig samma gåva.

Du som följer min blogg, du vet vid det här laget vad jag håller för sant. Att drömmar är till för att ta på allvar. Bara de är äkta, bara de kommer från hjärtat, så är det meningen att de ska se världens ljus. Denna min dröm är äkta, så äkta den någonsin kan bli. Det du ser i min webshop är inte enbart servetter, eller tavlor eller foton eller allt annat som jag önskar komplettera med vartefter. Min webshop, de varor som finns där, är…jag. Ja, så är det faktiskt. Det finns en orsak till att jag döpte den till AllMyTesign, allt är min design, min Tesign. Varje produkt bär min energi, min dröm, min önskan och min förhoppning. Självklart vill jag att du ska köpa! Det är ju en förutsättning för ekonomin i det hela, för att jag ska kunna fortsätta framåt, men drömmen, drömmen…ja den är så mycket större.

Drömmen handlar om det vackra, jag vill göra världen vackrare! Bara tanken på att mina servetter finns vid ditt middagsbord gör mig löjligt glad. En bit av mig finns hos dig! Visst ska du torka dig om mun och händer med dem, men det är det vackra i dem som jag främst vill sprida. Servetterna som är ett foto av mina mandalastenar bär också energin från mina handmålade stenar. Servetterna med foto av mina två tavlor Silverhimmel och Guldjord bär energin ifrån dessa tavlor. (Du kan läsa mer om de båda tavlorna i dessa länkar, Guldjord, Silverhimmel.) Tänk att jag med mina servetter kan få bidra till att göra din vardag vacker, vilken glädje, vilken ära!

Idag, denna måndag, är jag mer tacksam än någonsin. Tacksam för att du, just du, tar emot min dröm och hjälper mig att göra den verklig. Från hjärtat, TACK! <3

PS. Och du som tycker maten ser god ut på bilden, det är den också! Kokboksförfattaren Birgitta Höglund, tillika receptkonsult åt Ecocaféet där lunchen inmundigades, lånade snällt ut sitt lunchfoto till mig. Stort tack för det också!

Min hemlighet!

Paket om 3Fredag, den 22 juli 2016, mitt i ett högsommarfint Sverige. Detta är en stor dag för mig. En spännande, rolig och betydelsefull dag, ett avstamp, en ny början. För mig. Allt började med en dröm…

Jag ville få ut allt det som fanns där inne. Jag ville dela min syn på världen, dela av mig, sprida min kreativitet. Jag ville göra världen vackrare. Jag ville dela allt det jag själv finner vackert, med dig. Det var så det började. Så jag började skriva, jag fortsatte med att måla – underbara, ljuvliga skapande. Nu vill jag ta nästa steg, jag vill dela detta med er, på fler sätt, på så många sätt som möjligt. Idag är ett avstamp. Här ser du min hemlighet!

Logga 1

 

AllMyTesign – all min, Therese, Tess, design. Utan omsvep, utan mellanhänder. Detta är min webshop, med produkter och föremål skapade av mina händer, ur mitt hjärta, min kreativitet. Sortimentet kommer att utökas vartefter (åh, jag har så många idéer jag vill förverkliga!) men först ut denna premiärdag är…(trumvirvel!) mina servetter! Ja, du ser rätt, servetter! Två olika tryck till en början, ett med motiv från två av mina tavlor, Himmel & Jord, det andra med mina ”Mandalastenar” som motiv. Du kan självklart även köpa mina tavlor i original via shopen, men också kika på mina andra intressen, mina stenar, mina foton… Än så länge i det lilla formatet, men jag lovar dig, det kommer mera!

Så, detta var min lilla hemlighet, sprunget direkt ur hjärtats lust och längtan. Jag hoppas att du tittar in, jag hoppas att du tycker om vad du ser, jag hoppas att du vill köpa! Och jag önskar innerligt att du vill hjälpa mig, jag behöver nämligen din hjälpa att sprida och dela detta inlägg och min webshop så att många hittar till den. Idag är en ny dag, idag är ett nytt liv. Jag hoppas att du vill dela det med mig!

Och så en special! För dig som befinner dig i trakterna av Östersund i helgen finns en unik möjlighet att ta på, känna, se och köpa mina servetter. Gör ett besök på Hälsoyran, en mässa för hälsan med prova-på-behandlingar, försäljning, föreläsningar och en massa aktiviteter som yoga, meditation, frigörande dans och mycket mer. Bästa Birgitta Höglund kommer att finnas på plats för Ecocaféets och Wonderbags räkning, hon har även mina servetter med sig. Så prata med henne och köp mina servetter vet ja!

Åh, detta är en rolig dag!

Logga 2

Allt annat är bara påhitt…

Allt annat är bara påhittDet är nu trettio år sedan Neil Postman uttryckte sin oro för den fördumning som han ansåg redan då vara påbörjad. Som den professor han var debatterade han reklamens betydelse för televisionen och samhällsutvecklingen. Med sin bok Underhållning till döds förutspådde han  en fördumning av det folk som tillbringade allt mer av sin vakna tid vid en ruta som matade den stora massan med underhållning och där samhällsnyttig information endast levererades i halvminuter långa statements.

Detta har jag läst om, för länge sedan, men idag kommer det tillbaka i mitt minne. Det enda jag ser just nu är människor med ansikten begravda i skärmar, barn som vuxna. TV, paddor, telefoner, dataspel och nu senast… Pokémon G. Nintendoaktien skjuter i höjden då företaget i rekordfart lyckats med konststycket att globalt få människor att uppleva världen genom telefonens högst begränsade skärmyta. I jakt på något som inte finns.

Är det verkligen så här vi vill leva våra liv? Jag förstår det inte. Jag förstår inte hur alla människor kan tillåta sig att bli närmast slavar i underhållningsindustrin. Likt zombies travar folk runt stirrandes in i en skärm, allt under förevändningen att ”man kommer ju ut och rör på sig i alla fall”. Du kanske inte alls håller med mig, men det jag ser är att jakten på fiktionen och underhållningen, hela upplevelsen, allt, ligger utanför oss själva. Vi spelar oss ner i graven i jakt på kickarna. När kickarna uteblir, när spelet är slut, när telefonen (gud hjälpe oss) går sönder, står vi där som tomma skal.

Jag vägrar att leva mitt liv genom en ruta. Jag tillåter inte underhållningen att flytta mitt fokus från givandet till matandet. Jag låter mig inte matas med intryck eller triggas av spel, dagarna i ända. Jag vill helt enkelt inte leva mitt liv bak- och fram. Livet, det rika, äkta livet, levs inifrån och ut, inte tvärtom.

Bara genom min egen närvaro, bara genom att vara i mig och ge av mig till världen, kan jag uppleva lycka, kärlek och äkta glädje. Jag måste fylla mig själv, inifrån, inte låta industrin göra det och försätta mig i ett beroende av ständig påfyllning, utifrån.

Jag säger det igen, inifrån och ut…låt oss leva livet äkta, tillsammans. Låt oss uppleva kickarna i äkta möten, i äkta känslor, i sann kärlek. Allt annat är bara påhitt.

Bara du kan leva ditt liv

Lev ditt liv efter eget hjärtaJag kan berätta för dig vad jag håller för sant. Jag kan berätta för dig hur jag tänker, vad jag känner, vad jag tror på och hur jag väljer. Jag kan visa dig min väg, berätta vad jag upplever under resan, vad som styr mig, vad som inspirerar och lockar. Men du, bara du, kan leva ditt liv.

Du måste själv avgöra vad som klingar sant i dig, vad som slår an en ton av äkthet. Du måste själv finna din väg och vandra den, ingen annan än du kan välja och skapa just din unika väg.

Det enda verkliga råd jag kan ge dig, är att leva ditt liv efter eget huvud. Eller rättare sagt, leva ditt liv efter eget hjärta. Låter du hjärtat visa vägen lever du i sanning med dig själv. Bara hjärtat, kärleken, kan besegra de rädslor som så effektivt begränsar ditt liv, din utveckling, och det äventyr som är livet självt.

Tänk inte för mycket, grubbla inte för länge, gör bara. Du VET vad som är sant i dig, grubblerierna är rädslorna som gör din bild grumlig. Blandar du in andra i beslutet så får du med dig även deras rädslor och bilden blir ännu suddigare i konturen. Jag menar inte att du inte kan lyssna på råd. Jag menar inte att du ska agera på minsta impuls utan eftertanke. Du är en klokare varelse än så.

Kloka varelser lyssnar på andra men vet att de själva måste fatta besluten. Kloka varelser fattar sina beslut med hjärtat, låter hjärtat ta ut riktningen, och överlämnar sedan åt hjärnan att ta hand om det praktiska. I det praktiska är andra människors råd till hjälp, hjärnan har glädje och nytta av andra hjärnors erfarenheter. Men färdriktningen, den kan bara du och ditt hjärta råda över. Kloka varelser låter hjärnan arbeta i hjärtats tjänst. Lyssna på ditt hjärta. Ditt hjärta är du.

Ge inte upp

Håll ditt hjärta öppetTänk om alla människor insåg vikten av samförstånd. Tänk om vi förstod hur nödvändigt det är att vi försöker förstå varandra, att vi försöker mötas, att vi aldrig någonsin ger upp vår strävan efter enhet.

Att få rätt kan vara skönt, skönt för egot. Men inte löser det någonting, ingenting alls. Att ge upp för att du har fel och jag har rätt, att sluta försöka nå fram, att bara plädera sin egen åsikt utan att försöka förstå den andre…hur fruktlöst är inte det.

Med vilken rätt ger vi upp? Med vilken rätt slutar vi kommunicera, lägger ner vår strävan att förstå och mötas? Vad är alternativen? Gå skilda vägar? Kanske det, men det löser fortfarande ingenting, vi har inte utvecklats, inte någon av oss.

Vi kan betrakta detta som individer, i våra nära relationer, men vi kan också se det på arbetsplatsen, i mötet säljare-kund, i samhället, i diskussionen om vi och dem. Att sluta försöka leder i bästa fall till att vi står kvar på samma fläck och missar en möjlighet till utveckling. I värsta fall sår vi splittring och skördar krigsoffer.

Det är så enkelt att se världen i svart-vitt. Det är så bekvämt att umgås med människor och fakta som stödjer det vi tror oss veta, avfärda andra tankar och åsikter. Det är så förföriskt att förenkla det komplicerade, så lätt att skylla på den andre, hitta syndabockar och peka finger. Men det leder ingenstans, i alla fall inte till något positivt.

Låt oss aldrig, aldrig, ge upp våra försök att nå fram. Låt oss envist fortsätta försöka förstå både oss själva och den andre, möta varandra, med öppet hjärta. Dömer du någon annan är det ditt eget hjärta du stänger, det vill du väl inte? Slutar du gå framåt för att möta den andre är det du som står stilla, det vill du väl inte heller? Tänk istället…

Om du inte förmår att möta mig halvvägs, låt då mig ta ett steg till, eller två eller tre.
Om du inte förmår komma mig till mötes, låt då mig komma till dig.
Om du inte orkar, kan eller vill, så måste min vilja vara desto starkare.
Om ditt hjärta är stängt, öppnar jag mitt desto mer.

Om vi bara försöker, du eller jag eller båda, så kommer vi att mötas, någonstans på vägen, det är oundvikligt. Vi vill alla, ALLA, leva i fred, i frihet och kärlek. Vi vill mötas, det ligger i vår innersta natur, vi är alla ett. Så ge inte upp, sök inte ”rätt”, sök samförstånd. Fortsätt att kommunicera, se varandra, möt varandra.

Var generös med din kärlek, håll ditt eget hjärta öppet, även när den andres verkar stängt.