Våga vägra julstress

Julstress, vilket märkligt ord det är. Hur är det möjligt att vi stressar oss halvtokiga inför en ledighet som alltigenom handlar om kärlek? Kanske beror det på en massa måsten som vi inbillar oss att vi har, eller krav vi tror att vi måste leva upp till. Själv vägrar jag stress inför jul, tokvägrar. Och jag gör vad som krävs för att just jag, just den här tiden, ska klara av att bara vara precis den jag vill vara, det vill säga lugn och glad och allmänt livsbejakande. Jag flyr fältet.

Vägen dit

Jo, jag behöver faktiskt det, fly fältet. Inte fältet i termer av mitt hem utan det fält som omger mig, även kallat samhället. Jag flyr ifrån andras stress som annars har en tendens att påverka även mig, flyr ifrån den kommers och hysteri som jag tycker präglar den här tiden. Stressen som nästan går att ta på i överfulla varuhus, irritationen i alla köer, allt som ska hinnas med, bråttom, bråttom. Det är som att vi gör en massa saker utan att själva ha valt, gör för att vi ärvt en tradition eller ett beteende. Jag vägrar. Det är helt enkelt inte värt det om det inte är glädjefyllt också på vägen fram till julafton.

Så jag flyr, flyr det svenska och åker till det danska. Vi kom hit i förrgår, maken och jag. Till gemytet och hygget. I mitt Köpenhamn. Jag upplever inte samma hysteri här, inte på långa vägar. Nog för att det handlas och fixas här också, men stämningen är en annan. Det verkar finnas tid på något sätt, tid för varandra, tid att stanna till och småprata, tid att hålla upp en dörr. Jag gillar det.

Vi väljer

När jag kommer hem är jag som vaccinerad mot stressen, orkar stå emot. Jag kan fortsätta välja min jul, vår jul. Så som vi vill ha den. Vi väljer aktivt maten vi vill äta, vågar vägra köttbullar och prinskorv om vi inte vill ha just det, vågar skippa Kalle Anka om vi inte vill titta för nostalgins skull. Jag kan till och med ta en sväng på stan dagarna före julafton, bara för att strö leenden omkring mig till alla sönderstressade. Jultraditionen är inte helig för mig, men lugnet är. Jag gör vad jag behöver göra för att behålla det.

Tiden innan tillbringar jag alltså några vaccinerande, lugna, mysiga, dagar i Danmark. Själva julafton firar vi helt enkelt på vårt sätt, med dem vi vill fira, så som vill fira, bara så enkelt. Och gudomligt skönt. Om du här och nu upplever stress inför jul så föreslår jag att du tar dig en stor funderare. Vad beror din stress på, egentligen? Vad vill du, egentligen? Kanske går inte årets jul att påverka särskilt mycket, löften kanske måste hållas, men nästa jul… Nästa jul kan faktiskt bli precis som du vill.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *