Skriva – disciplin eller inspiration?

Det här med att skriva är allt ett kapitel för sig… Vissa hävdar att de måste invänta den efterlängtade och ibland svårfångade inspirationen. Andra hävdar att det enbart är en fråga om disciplin och enträget arbete. Jag är benägen att hålla med båda sidor, och ändå räcker det inte…

Disciplin är nödvändigt, även för mig. Jag är av naturen lat och med en halvknasig rygg och helknasig höft är det där med att sitta och stå i längre stunder ingen hit alls. Lägg därtill en gammal whiplashnacke som bestämt sig för att låsa högerhanden i något som mest liknar kramp så fort jag ska använda ett tangentbord eller penna så förstår du läget, det får bli pekfingervalsen med högerhanden just nu (eller långfingervalsen om jag ska vara ärlig, men det ser så illa ut att skriva det). Så disciplin handlar för mig inte om själva skapandeprocessen utan om att överbrygga de rent fysiska hindren, att helt enkelt sätta kroppen i träldom. Det kostar på fysiskt att skriva och det kräver därför disciplin av mig, konstigare är det inte.

Inspiration för språket

Inspiration då, måste jag vänta in den? Ja och nej. Inspirationen är för mig en förutsättning för mitt språk. När inspirationen är stor kommer orden med en häpnadsväckande lätthet. Det flyter och flödar och känslorna blir innerliga, nästan helt utan ansträngning. Jag behöver inte leta efter orden, de fastnar inte, haltar inte, utan bara finns där. Utan inspiration blir det tomt, torftigt, krystat och segt. Så ja, jag måste ha inspirationen på plats, MEN tack och lov behöver jag sällan vänta på den, jag vet hur jag ska fånga den. Oftast är det så enkelt som att se till att omgivningen och omständigheterna är de rätta. Ju mer avskildhet och enskildhet desto lättare. Utan störmoment är flödet fritt, jag är i mig och språket är en naturlig del av mig, jag är SÅ tacksam för det.

Och så det där andra

Så disciplin för kroppen, inspiration för ordflödet, det måste väl vara idealt? Jag önskar att det vore så, men nej. Det är inte idealt, inte ens tillräckligt! Dessa två kan jag i mångt och mycket bestämma över, så om det bara vore dem det handlade om skulle jag ha skrivit klart min andra roman för länge sedan, förmodligen även den tredje. Men nu är det inte så, det finns nämligen ännu en del, en del som kan vara knepig att förklara och kanske svår förstå. En del som tar tid och som jag inte kan styra över. Det är den del som avgör och skapar handlingen. Den som definierar tempot och vill förmedla något, säga något. Man kanske kan tro att jag hittar på handlingen, skapar den med fantasin, kreerar den på något sätt, men för mig är upplevelsen en helt annan. Handlingen kommer till mig, liksom hela berättelsen, karaktärerna och situationerna. Handlingen landar hos mig, i mig, någonstans ifrån. Jag kan inte tvinga fram det, inte mana på det, inte skynda. Det måste landa och mogna, ofta utan att jag ens vet vad som pågår, utan att jag har en aning om när det är ”färdigt” eller vad resultatet ska bli.

Snart så…

Jag kan alltså med disciplinens hjälp sätta mig vid datorn, känna inspirationen flöda, språket pocka på och vackra ord susa förbi. Men det går inte att skriva. För det är inte klart. Än. Gissa om det är tålamodsprövande! Där är jag just nu, en bit in i ”Där haven möts”, och det är tvärstopp. Jag kan bara vänta, invänta. På vad vet jag inte men jag litar på att det kommer. Snart. Eller sedan. Imorgon. Eller nästa vecka. Det enda jag kan påverka och det enda jag vet, är att när det är klart, ja då är jag beredd! Redo med både disciplin och inspiration, och då jägarns går det undan må du tro. 😊

2 reaktion på “Skriva – disciplin eller inspiration?

  1. Åsa

    Hej!
    Ett litet tips…
    Har du provat att ta hjälp av talsyntesfunktionen på din dator eller mobil? Då kan du prata in dina ord istället för att mödosamt skriva ned dem.
    Mvh/Åsa
    Ps. Hör av dig om du har ngn fundering kring detta? Ds.

    Svara
    1. Therese

      Åsa, tack för ditt tips! Jag har försökt några gånger men…får det inte riktigt att funka. Det är som om orden sitter i fingrarna… Men jag kanske ska göra ett nytt försök… 🤔 Tack för påminnelsen om möjligheten! 🙏

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *