När mitt skrivande påverkar liv…

Att skriva är…speciellt. När jag var i Skagen förra veckan, med fullt fokus på mitt skrivande, blev det återigen så tydligt. Bara att ha fullt fokus på något, avsätta tid och pengar för det, och samtidigt undvika att känna press, är en utmaning i sig.

Jag satt alltså där på min lilla skrivkammare och brottades med såväl konkreta formuleringar som tankar på den omöjliga uppgift det ibland innebär att vara författare. Det är svårt att förklara, känslan av att skriva för stjärnorna, att kasta sig handlöst ut i rymden utan att ha en susning om hur man ska landa. Att inte heller veta om det ens kommer att bli en bok, om den kommer ges ut, om den kommer att läsas och kanske framförallt…om den kommer att göra någon som helst skillnad för någon. Det är tufft. Tänk dig själv att gå till jobbet, lägga din själ och all din tid i något som du inte vet resultatet av, som du inte vet om det kommer till någon som helst nytta, och inte ens veta om du kommer få en endaste krona för det. I ett års tid. Skulle du göra det?

Älskar att skriva

Nu är inte det här någon klagosång över författarlivets villkor, absolut inte. Jag älskar att skriva, annars skulle jag inte göra det, men jag hoppas att du förstår det gungfly som mina fötter stundtals står på. Min största ambition är hela tiden att nå fram med mina ord, att beröra och förhoppningsvis kunna göra en liten gnutta skillnad i någons liv. Men det går aldrig att veta om det lyckas, förrän någon eventuellt hör av sig…

Då, där, i Skagen, mitt i processen med nästa bok, mitt i hopp och tvivel, kommer det ett brev. (Okej, egentligen ett meddelande på messenger, men ändå… Jag är SÅ tacksam för tekniken som möjliggör enkel och omedelbar kontakt över stora avstånd!) Jag har fått lov att dela det med er. Föreställ dig känslan när jag läste det, förstå betydelsen av att få det just där och då och den tacksamhet jag kände och känner över att M tog sig tiden att berätta. Från hjärtat – Ännu en gång M, Tack! 🧡

Brevet

”Hej!
Ville bara berätta för dig att jag är väldigt tacksam för dig.
2003 kraschade jag i en PTSD/utbrändhet i ett. Hamnade på sjukhus för att min kropp hade börjat lägga av efter lång psykisk stress och hemska upplevelser. Mina organ gick på halvfart och jag fick fysiska reaktioner som likar brännblåsor på hela kroppen och fick svårt att andas och kunde inte gå från sängen till toaletten utan hjälp. Så många fysiska begränsningar fick mitt liv att gå en lång resa tillbaka till ett hyfsat normalt liv.
Det jag ville komma till är att från kraschen så kunde jag heller inte läsa. Jag som plöjt böcker innan. Efter ett tag kunde jag läsa lite igen men somnade ofta efter ett par sidor av hjärntrötthet och kunde sällan minnas vad jag läst. Det har gått framåt men sedan dess har jag inte klarat läsa mig igenom en enda bok. Men när jag fick din bok i mina händer, “Mata inte skuggorna”, så kunde jag inte släppa den. Jag läste och läste och tog in varje ord och minns allt jag läst.
Du anar inte vilken lycka. Snacka om att fånga läsaren. Jag längtade hem från jobbet för att kunna läsa vidare. Det är inte bara en bra bok, det är också en av de största brytpunkter jag upplevt. Du anar inte hur lycklig jag är. Så innerligt tacksam.  All heder till dig Therese. All heder.
Efter att nyligen brutit en jobbig relation så var boken en bearbetning på många sätt, att lägga fokus på något annat och att försöka hitta ett slags hopp för framtiden och kärlekens outgrundliga vägar, att försöka lägga skuggorna och skadorna åt sidan för att skapa en ny glädjefull framtid.
Jag väntar med stort hopp om uppföljare 🧡

Tack snälla Therese för att du följde din dröm.
Sluta aldrig med det.

/M”

Du som ännu inte läst Mata inte skuggorna  och känner dig sugen på att köpa den hittar den på Bokus eller här, i webshopen. Köper du den i webshopen får du den med mitt personliga bokmärke och givetvis signerad. 😊

4 reaktion på “När mitt skrivande påverkar liv…

  1. Annika Svensson

    Så fantastiskt! Jag blir alldeles tårögd, Therese… 😍 Vilken gåva rätt in i ditt generösa och varma författarhjärta! Att få beröra och glra skillnad i någon annans liv, vara ett litet ljus i någon okänd själfrändes mörker ett andetag i någons lungor. Så stort. Så vackert.

    Jag gläds med både dig och M trots att jag alsrig mött någon av er. Mer än genom ord mot vit bakgrund. Magiskt.❤️

    Kram
    Annika

    Svara
  2. Annika Svensson

    👍🏼❤️

    /Annika

    P.S. Avstår fler ord efter att ha noterat alla typos i efterhand… 😅 Eller förresten, tänker att det kanske är tur att man även läser bortom orden? 😘 D.S.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *