Mitt nya favoritord – njytta!

Det uppstod som en felskrivning av min fina vän Ulrika Hederberg i ett av alla våra samtal om livets små och stora frågor, men jag har nu införlivat det i min vokabulär. Jag pratar alltså om ordet njytta. Det är med andra ord inte alls någon miss av korrekturläsaren vad gäller texten i bilden, tvärtom, njytta är mitt nya favoritord! 😊 Jag menar känn på det, smaka på det…njytta…visst är det väl bra? I min mun smakar det som en god och effektiv sammanslagning av nyttan och njutningen, njyttan.

Vänskap = njytta

Jag tänker att njyttan är just det som kännetecknar den bästa av vänskaper. I njyttan ligger att överbrygga ensamhet och skapa samhörighet, att dela kunskap men också vetskap. I njyttan vilar tilliten och förtroendet, lugnet och stormen. I njyttan finns de högljudda skratten men också de strilande tårarna. Njyttan kommer med hjälp när man behöver den och stöd när man ber om det. Ser du hur bra den är, njyttan?

Jag hoppas att du har minst en sådan vän i ditt liv, en vän att dela njyttan med. Någon som med självklarhet förstår värdet. Värdet av dig, av sig, och er. Någon som inte för bok över relationens räkenskaper utan omfamnar allt i stunden utifrån behov och lust. Någon som förstår att bejaka men också vet att sätta gränser. En vän som på djupet förstår njyttan, den ömsesidiga glädjen -och njyttan. Har du en sådan vän är du rik, rik på riktigt.

Tack Ulrika! Tack för att du är min vän, och tack för mitt nya favoritord!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *