Varför är det så svårt?

Du väljerJag vill inte leva i det förflutna, säger du. Jag vill inte upprepa mönstret men jag förmår inte bryta det, jag sitter fast. Varför är det så svårt att ändra sin tillvaro, varför känns det så hopplöst omöjligt att omdefiniera sig själv, tänka nytt och verkställa?

Anledningen till att det är så svårt är att det helt enkelt är obehagligt. Du känner obehag så fort du försöker tänka en positiv tanke som motsägs av dina tidigare tankar. 95% av det du tänker om dig själv och världen sker omedvetet, i ditt undermedvetna. De resterande 5 procenten arbetar med andra ord i rejäl motvind. Men vem du är och hur din identitet ser ut, är ingenting annat än dina egna, invanda tankar om vem du tror att du är, vem du valt att vara. Tankarna, motorvägarna i din hjärna, är djupa, djupare ju längre du tänkt på samma sätt. För varje dag som du tänker samma tankar och gör samma saker djupnar, breddas och förstärks samma banor i din hjärna. Och banorna skickar signaler till din kropp som svarar med samma välbekanta känslor som i sin tur signalerar tillbaka till hjärnan att det här känns välbekant och på så sätt förstärks dina tankar. Ditt sinne och din kropp har blivit ett och samma och din identitet står fast. Detta är vem du ÄR. Tror du.

Är det konstigt att det väcker obehag i dig när du försöker omdefiniera och tänka en ny tanke om dig själv? Hjärnan protesterar inte, den går inte emot din vilja, men tanken känns konstig, ovan, falsk. Den stämmer inte överens med den breda motorväg du trampat upp i årtionden. Kroppen svarar med känsla av obehag, kanske till och med rädsla. Med den nya tanken vet du helt plötsligt inte längre vem du är. Den nya tanken har ännu inte fått sin förankring, den har inte ersatt den gamla trygga banan som du försöker släppa taget om, och du befinner dig helt enkelt i ett ingemansland. Utan identitet. Utan tydligt jag. I mörker. I det skedet är det så oändligt mycket enklare att gå tillbaka till den gamla tanken, den som får ett välbekant gensvar i kroppen och känslorna, det som känns rätt. Inte rätt för att det ÄR rätt, utan rätt för att det är välbekant.

Men låt mig säga det igen, det finns inget Rätt eller Fel om vem du är. DU kan medvetet bestämma och välja vem du vill vara. Detta är din frihet som människa, tankens frihet, kroppens frihet. Men du måste våga! Våga utmana dig själv. Våga leva i obehaget, i tomrummet. För det är där du skapar dig själv och din framtid. Ditt gamla jag kan bara upprepa sin historia, din framtid måste börja med ditt nya jag och din medvetna vilja. Du har den makten, det har vi alla. Du KAN programmera om din hjärna, men du måste vilja och du måste våga och du måste vara uthållig.

Om du förstår att obehaget du känner och protesterna du hör inte har med ”sanning” eller ”fakta” att göra, utan med VANA, så kanske det blir aningen lättare att stå ut medan du förändrar dig själv och skapar din framtid?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *