Tryggheten finns inte bakom staket

TrygghetVi söker tryggheten. Med staket och murar, med vakter och poliser, med försäkringar, lås och larm – på alla sätt försöker vi bygga vår trygghet, skydda oss mot det eller den som vi tror vill skada oss, orsaka oss smärta.

Men tänk efter nu, känner du dig verkligen tryggare med poliser på gatorna? Tryggare med en pistol under kudden? Tryggare med lampor som tänds i din trädgård så fort någon närmar sig ditt hus? Staket runt huset, mur eller taggtråd? Är du tryggare med ett bättre försvar? Kanske är du till och med ännu tryggare om du anfaller först, anfall är väl bästa försvar…? Är det säkrare att gå på upplysta gator än att söka skydd i mörkret? Var är du tryggast? Egentligen.

För varje dag som går skapar vi en allt säkrare miljö runt omkring oss. Våra hus är säkrare. Bilarna, golven, vägarna, hjälmarna, arbetsplatserna, skolorna, apparaterna och kaffemaskinerna likaså. Vi försäkrar vårt boende mot bränder, vattenskador, inbrott och husbock. Vi försäkrar vår bil, hel eller halv. Vi försäkrar vår hälsa, ja till och med våra liv. Ändå upplever vi en allt större otrygghet.

När ska vi som individer och samhälle förstå att trygghet och säkerhet inte är samma sak? Vi kan skydda oss mot många saker; vaccinera, rusta och försäkra, men tryggheten bor inte där. Visst är säkerhet bra, självklart bör varje lägenhet och hus vara utrustade med brandvarnare, visst bör basinkomsten vara säkrad, men förleds inte att tro att tryggheten automatiskt följer med på köpet. Att vara säker är inte samma sak som att känna sig trygg. Tryggheten låter sig inte köpas, tryggheten saknar prislapp.

Den rädde försöker köpa sig trygghet, men får bara ökad säkerhet. Samhället bygger murar och tror att tryggheten finns innanför dem. Men rädslan finns kvar. Rädslan som föder och göder säkerhetstanken. Du rustar dig till tänderna men upplever allt fler hål i rustningen, hål som måste täppas till, rostangrepp som måste slipas, filas, lagas. Med rädslan kvar bakom rustningen ger dina säkerhetssträvandenen inte den trygghet du söker, utan blir tvärtom en aldrig sinande källa till oro. I värsta fall får rustningen ett egenvärde, något som ska pysslas om, skötas, vårdas. Du vårdar din rädsla.

Skydda det som skyddas bör, men tryggheten kommer utan prislapp, tryggheten går inte att köpa. Tryggheten finns inom dig. Tryggheten finns där rädslan inte längre tar plats. Tryggheten har sin bas i vetskapen om ditt värde, om att du är älskad för den du är. Tryggheten växer där du växer. Tryggheten frodas i vetskapen om att det inte finns något att vara rädd för. Vetskapen om att du klarar alla motgångar du möter, alla svårigheter som livet ställer dig inför. Insikten om att allt är som det ska vara. Insikten om att det som är, det är, och det som blir, det blir. Och att du, oavsett yttre omständigheter, alltid är du.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *