Själv

Själv vid min sidaAtt få vara själv, att få välja enskildheten, avskildheten, är något jag har ett stort behov av. Jag är en mycket social person, men mitt behov av att vara med bara mig är minst lika stort som mitt behov av social samvaro.

Många har svårt för enskildheten, säger att de känner sig ensamma, blir rastlösa. För mig är det snarast tvärtom. En timme, en dag, en vecka, det spelar ingen roll. Jag har aldrig upplevt mig ensam när jag valt att vara själv. I mitt själv är jag istället närmare allting annat, även andra människor. När jag är själv är jag som helast, jag är ett med allt och känner starkt min samhörighet med allt levande. Extra starkt om jag samtidigt är i fri, vild natur. Det är i enskildheten jag hämtar mitt lugn, men också min kraft, min skaparkraft. Mötet med mig själv, det äkta mötet, är för mig en förutsättning för äkta möten också utåt. Det är som att jag måste bevittna mina egna fotspår, utan att de korsas av andras. Jag måste se dem uppstå och försvinna, innan jag kan gå vidare, vidare vid min egen sida.

Så jag drar mig undan när jag känner behov av det. Som idag, idag väljer jag enskildheten igen, idag och ett par dagar framåt. Jag åker…hem, kan man säga. Hem till mitt Köpenhamn, men framförallt hem till mig själv. Det kan ju låta lite märkligt, men även en storstad kan faktiskt bjuda på just det, enskildhet. Visst kommer jag att träffa lite människor jag känner men på det stora hela väntar en helg utanför mitt vanliga fysiska rum, inne i mitt allra innersta rum. Jag  behöver det för att vara jag.

Jag önskar även dig en helg precis så som du önskar den!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *