På impuls

Jag tror på impulser. Jag tror på att följa den där känslan, det där inspirerade ögonblicket, att omsätta lust i handling, bara göra. Självklart behövs ett snabbt överslag, en bild av konsekvensen av beslutet, men inte för mycket. Inte så mycket att det så kallade förnuftet begränsar handlingsutrymmet och tar död på glädjen.

Därför är jag nu på väg till Köpenhamn! Med min dotter denna gång. Vi har pratat om det länge men det har av olika anledningar inte passat eller fungerat, förrän nu. Vid frukosten i måndags kom tanken upp, trettio minuter senare var tåg och hotell bokat. Och jag bara älskar det! Älskar att bara kunna göra.

Jag har upptäckt att många människor är rädda för impulserna, att det närmast ses som något oansvarigt att vara ”impulsstyrd”. Som om impulser automatiskt skulle betyda avsaknad av ansvar, motverka långsiktighet och seriositet. Trams, säger jag. Livet är inte antingen eller, man kan välja att vara och göra både och. Att följa impulsen är för mig att följa lusten och glädjen, att göra det möjliga och ibland det omöjliga, att inte skjuta upp till morgondagen.

Så vill jag leva, så lever jag. Så hej Köpenhamn, nu kommer vi!

PS. Fotot är taget i Skagen förra året, även det en lustfylld resa, halvt om halvt på impuls. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *