Om enögdhet, bönor och andra matval

Är bönor nyttiga? Kan man äta bananer? Är socker ett gift? Blir man sjuk av ett donkenmål? Är vegetariskt ett ideal? Är kött cancerogent? Blir man sjuk av mjöl? Går man upp i vikt av mejerier? Är nötter artegen föda? Får man äta…?

Så många frågor och så oändligt många svar. För visst är det väl det som är problemet, att du möts av så många olika budskap beroende på vem du frågar? Eller är problemet kanske du själv, att ”du” inte är ”man”? Själv blir jag trött. Jag blir trött på de hätska tonerna i debatten. Jag blir trött på självgodheten hos dem som utger sig för att vara den där ”man” vars fysik är mallen för alla andra. Jag blir lite uppgiven över både faktaresistens och enögdhet i alla möjliga läger. Ja, jag är trött på själva lägren också.

Jag tänker att den stress vi idag skapar kring vår mat antagligen är skadligare än själva onyttigheten hos de onyttiga livsmedlen. Att ständigt oroa sig över om det jag svalt var ”godkänt” eller inte, att våndas över beslut och gräma sig över dåliga samveten – jag tror att det påverkar kroppen minst lika mycket som själva maten.

Jag tänker också att ensidighet i matvalen förmodligen är ett större bekymmer än vilken mat som är ”rätt” eller ”fel”. Att ensidigt fylla tallriken med enbart bönor varje dag är ingen hit. Inte heller att fylla den med enbart kött, spaghetti, potatis, bananer eller glass. Jag är helt övertygad om att människokroppen behöver ”olika”, ju mer variation desto bättre. Betyder det att jag nu plötsligt anser att vetemjöl och socker är nyttigt? Självklart inte. Men under förutsättning att du inte är allergisk, beroende, har trasig mage, är diabetiker eller sjuk på annat sätt, så lär du heller inte lida någon större skada om du äter en kanelbulle vartannat år. Jag menar att det är betydligt viktigare att din tallrik i vardagen innehåller så många olika grönsaker och örter som möjligt, olika färger, olika strukturer och konsistenser. Att du väljer kvalitet på ditt kött, fett, fisk och bönor och varierar urvalet även där.

De flesta livsmedel (alla?) har både för- och nackdelar. Alla kroppar har både för- och nackdelar, vi tycker om och tål olika saker olika bra. Att därför stirra sig blind på bedömning av enskilda livsmedel i tron att det säger något om måltidens och kroppens helhet leder helt galet. Självklart kan vi enas om att vit flugsvamp är mindre lyckat att äta, men att dra slutsatser om alla svampar utifrån en svamp vore direkt dumt. Att dessutom påstå att alla eller inga människor mår bra av att äta svamp, eller att utifrån mig dra slutsatser om dig, är lika tokigt det, vi är ju som bekant olika på individnivå. Det är DU som måste ta ansvar, bestämma och välja vad du stoppar i DIN mun. Det är DU som känner vad som fungerar i DIN kropp.

Jag litar på mig själv och min upplevelse. Jag känner vad min kropp tål och inte, jag vet var mina gränser går. Ingen annan har kunnat tala om det för mig eftersom ingen annan är som jag. Jag lyssnar på nya rön och fakta men omsätter dem till min egen upplevelse och verklighet. Jag låter mig inspireras av andras upptäckter och förklaringar men införlivar bara det som fungerar för mig. Jag låter inte maten bli en stress, jag njuter av den. Jag föreslår att du gör detsamma.

3 thoughts on “Om enögdhet, bönor och andra matval

  1. Pingback: Syrlig rödkål i Wonderbag | Birgitta Höglunds mat

  2. Oj, vad mitt i prick detta var. Så tänker jag med…..att lära känna sin kropp är allra viktigast. Vad mår jag bra av? Tack för dessa kloka ord 🙂

    • Eller hur..! Att lyssna på andra, låta sig inspireras och lära nytt, men låta den egna kroppen bestämma vad som är bra för just mig. Avslappnat. Kravlöst. Det är min melodi det. 😊

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *