Minns i november det ljuva sept…

novemberKlockan är omställd, vintertiden är här. Idag är det sista dagen i oktober månad, imorgon är den här…november, månaden vi älskar att hata. Jag önskar, jag önskar av hela mitt hjärta, att jag kunde säga att jag tycker om denna månad, precis som jag tycker om alla andra månader. Men jag kan inte, det går bara inte. Jag har så svårt för färgerna som försvinner. Jag har ännu svårare för ljuset som inte längre når fram. Jag vet att det påstås vara mysigt, jag vet att vi får möjlighet att vila, ta det lugnt, krypa upp i soffhörnan och bara vara. Men jag vill ju inte det! Jag vill inte vara inne, jag vill ut. Men ute är det inte skönt, inte det minsta. Och mys i all ära, men jag blir urless på det också efter ett tag.

Jag tror att vi människor är olika även i detta avseende, vissa klarar sig med mindre, andra behöver mer. Oavsett om vi pratar färg, ljus, mat, sömn eller vad det nu må vara, vi är olika. Jag är beroende av ljus, så enkelt är det. På samma sätt som jag är beroende av färg. Så november är för mig synonymt med trist, trött och tomt.

Vad gör man då, när man vet att det är så den egna kroppen reagerar? Försöker man arbeta emot det, försöker man förneka det? Nej, man accepterar. Och respekterar. Accepterar november för vad november är, respekterar sin kropp som den är, och gör det bästa man kan av alltihop!

För mig innebär det följande:

  1. Fyll på med ljus. Kan inte jag åka till solen så får solen komma till mig – fram med dagsljuslampan! Ah, vilken skillnad. Nu piggnar jag till och orkar med mig själv och livet igen.
  2. Fyll på med färg. Visst, det må vara fint med jordiga toner, men jag behöver FÄRG. Fram med färgglada dukar, fram med färgglada servetter. På med färgglada kläder och måla, MÅLA med starka färger. Så, nu kommer glädjen tillbaka!
  3. Fyll livsrummet. Känns det tomt, fyll på. In med energipåfyllande bokningar i min almanacka. Trevligaste vännerna, bästa konserterna, största planerna för framtiden. Livsenergi!

November för det goda med sig att jag varje gång blir så tydligt påmind om mina egna behov. Påmind om att faktiskt ta dem på allvar, och ta ansvar för mitt eget välmående. Bara för att andra kan mysa i soffan med levande ljus vecka ut och vecka in så betyder det inte att jag mår bra av det. Bara för att andra tycker det är okej med ljuset som försvann och inte blir det minsta tröttare för det, så betyder det inte att jag också mår bra i mörkret.

Lyssna på dig själv, gör vad du behöver göra. Fyll på med allt som just du behöver, med acceptans och respekt kommer man långt. Kom igen, nu går vi november till mötes!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *