Jag tycker om…

I förra inlägget skrev jag om Tacksamhet, om vikten av att vara tacksam ”på riktigt”. Om du inte läst min förra text så gör gärna det innan du fortsätter läsa, annars kan det nog bli lite svårbegripligt.

Nå, jag använder alltså inte så ofta ordet tacksam om yttre ting eftersom det helt enkelt inte slår an en ren ton i mitt inre. Men det betyder ju inte att jag inte uppskattar världen runt omkring mig, tvärtom! Det är just uppskattar jag gör. Jag använder mycket hellre ord som ”tycka om” och ”uppskatta” för någonting jag har eller önskar mig. Jag tänker inte att jag ”behöver” något och jag känner inte heller tacksamhet för det jag har eller ännu inte har. Kan du känna den energimässiga skillnaden i att uppskatta något och att känna tacksamhet för samma sak? Kan du känna att tacksamheten bär en energi som också hyser tvivel om att det var du själv som skapade det du fick, att något eller någon utanför dig varit inblandat? Så känns det i alla fall hos mig.

Jag väljer hellre att lägga mitt fokus på att uppskatta saker och ting. Uppskattning är odelat positivt i min kropp, det jag uppskattar tycker jag om, vare sig jag har det eller inte har det. Just detta sistnämnda är viktigt för mig när det kommer till skapandet av framtiden. Att känna tacksamhet för något man inte har kan vara svårt utan att samtidigt känna brist på det här och nu, men att uppskatta eller tycka om något går alldeles utmärkt även om jag inte fått det (läs: skapat det) ännu. Uppskattning har inga blandade energier, uppskattning är bara positivt.

Om jag uppskattar mina vänners goda relationer så ökar sannolikheten att jag själv har goda relationer, eftersom jag skapar det jag lägger mitt fokus på. Om jag uppskattar och tycker om mina egna (och andra människors!) pengar, hus, bilar, så skapar jag också mer av detta för mig själv, eftersom min energi för dessa saker är sann och äkta. Om jag fullt ut uppskattar en plats på jorden så skapar jag också mer tid för mig själv att vara på denna plats. Om jag uppskattar en frisk kropp så skapar jag också min friska kropp. Att uppskatta något är inte tidsbundet eller platsbundet, jag behöver inte ha det här och nu för att kunna känna och uppleva det här och nu. Därför är det också lättare, för mig, att skapa utifrån uppskattning än utifrån tacksamhet.

Därmed inte sagt att det är enkelt… Ju längre ifrån sitt önskade tillstånd man är, desto svårare kan det vara. Inte för att det egentligen ÄR svårare, utan för att vi upplever det svårare att få kontroll över våra tankar och därmed vårt skapande. Det är lättare att uppskatta och hålla kvar en frisk kropp än att flytta fokus från en smärtande kropp. Det är lättare att uppskatta och skapa mer pengar när man är rik, än att undvika att lägga fokus på bristen när man känner sig fattig.

Men skapar det gör vi, hela tiden, i varje vaket ögonblick. Så, om du vill skapa det liv du verkligen önskar, var vaken på var du riktar din blick och hur du känner när du gör det. Ser ditt liv inte ut som du önskar så har du all möjlighet att fokusera om. Det börjar med dig själv, med ditt fokus, med dina tankar och dina känslor kring det du tänker. Vad tycker du om, vad uppskattar du, lägg ditt fokus där och du får mer av det i ditt liv.

Jag VET att jag skapar min verklighet, jag VET att mina, och dina, möjligheter är oändliga. Vi har alla samma möjlighet, att skapa medvetet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *