Jag fick en fråga…

SONY DSCJag fick en fråga – ”Kan kroppen vara deprimerad utan att knoppen är det?”

Jag tycker att frågan är både bra och intressant. Jag tror nämligen att det är så. Jag tror att hjärnan kan vara nöjd medan själen gråter. Men inte hur länge som helst. Förr eller senare kommer själens ledsamhet att återspeglas i kroppens celler. Hjärnan ser till att upprätthålla kroppens balans så länge som möjligt, och hjärnans egen balans framförallt. Obalans i våra signalsubstanser, det vi normalt kallar för depression, kan långt dessförinnan ha tagit sig uttryck i andra delar av kroppen. Värk, dåligt humör, sötsug, nedsatt immunförsvar… Jag tror att kroppen kan vara ”deprimerad” på cellnivå långt innan hjärnans balans kommer i olag.

Jag tror dessutom att vi vet detta, innerst inne. Jag tror att vi känner hjärtats tårar långt innan de faller ner på våra kinder. Vi lyssnar bara inte. Vi lyssnar på hjärnan, den hjärna som säger ”Allt är ok, jag har läget under kontroll, fortsätt du ett tag till”.

Vi accepterar en bekväm, schimär kontroll tills den inte längre är bekväm. Vi låter hjärnan diktera både målet och vägen, en hjärna som inte har en aning om ditt livssyfte, ditt livs mening. Hjärtats röst tonar vi ner. Men den kommer inte att låta sig tystas i all evighet. Den ÄR själva evigheten. Hjärtat som vet din sanna vilja, hjärtat som ser den större bilden. Hjärtat som inte är rädd för kroppens belastning, inte rädd för transporten, utan ser till meningen med själva färden.

Mot själens depression hjälper inga antidepressiva läkemedel. Vi måste lyssna på rösten. Hörsamma den tysta viskningen, vår egen visdom. Vi måste lyssna till den själ som styr kroppen, påverkar den, för den framåt. Hjärnan och kroppen ska arbeta i hjärtas tjänst, inte tvärtom.

Detta är min övertygelse. Det är så jag lever och verkar. Hur tänker du?

4 thoughts on “Jag fick en fråga…

  1. Hm, jag förstår vad du säger samtidigt som jag trotsigt vill skrika, jag är inte deprimerad! Min läkare tror det, till och med att jag har en djup depression. Själv tycker jag att jag mår själsligen fantastiskt men min kropp tillåter mig inte att leva fullt ut. Begränsar. Skapar frustration.
    Depression kopplar jag till själen. Att jag kan få andningsproblem, kramper, tunnelseende av en depression, ja det är klart. Att man kan få depression på grund av hormonsvajningar likaså. Men tvärtom?
    Frågan blir ju då, hur definieras depression?

    • Christina, depression är en obalans i signalsubstanserna, men obalansen kan naturligtvis ha olika orsaker, såväl kroppsliga som själsliga! Hormonella obalanser mm kan alltså orsaka depression, tveklöst, men de MÅSTE inte göra det. Det jag menar med mitt inlägg var egentligen bara svaret på frågan om resten av kroppen kan vara deprimerad utan att hjärnan är det, och på det svarar jag ja, oavsett orsak. Sjukvårdens definition handlar enbart om hjärnan, och här vill man medicinera, men jag menar alltså att du kan ha andra obalanser, fysiska såväl som själsliga, som ger liknande symtom och återspeglas i kroppen. Bara du kan utforska vad som orsakat vad. Hoppas du förstår hur jag menar! <3

  2. Jag tackar dig för dina kloka ord. De hjälper mitt hjärta att återta sin roll som min ledsagare. Efter år av förnekelse känner jag att mitt hjärta åter är ‘på banan’. Dina texter hjälper mig att hitta tillbaka.

    Av hela mitt hjärta: ”Tack Therese!”

    Knutte

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *