Inom räckhåll

Vi tror att allt vi drömmer om är så långt, långt borta. Vi söker med blicken i fjärran efter en bild som blir allt suddigare med åren, vi griper efter den med tveksamma händer och skjuter den samtidigt allt längre ifrån oss. Vi får för oss att drömmen är en hägring, ouppnåelig i all sin otydlighet. Ändå finns allt inom räckhåll.

När vi dagdrömmer, när vi önskar och leker med tankarna OM, vilar vårt fokus på ett mål, en sinnets bild av vad som skulle kunna vara. Kanske. Om. Om inte. Det sinnet inte förstår är att drömmar inte är mål, drömmar är livet på vägen. Sinnet radar upp alternativa vägar, hinder, uppförsbackar och allehanda svårigheter som här och nu saknar lösning, allt för att vägen ska kortas, rätas ut och klaras av så fort som möjligt. Dock med det enda resultatet att vägen känns fruktansvärt lång, oerhört komplicerad, snårig och svårforcerad. Vi står villrådiga kvar och låter drömmen blekna.

Det finns dock en liten röst som aldrig tystnar, rösten från hjärtat. Hjärtat som vet att drömmen bara är ett steg bort, ett enda pyttelitet steg. I samma stund som du kliver över tröskeln och börjar gå, blir drömmen verklig. Du börjar inte gå emot den, du jagar den inte, du lever den. Från första steget. Det är så drömmar byggs, det är så drömmar manifesteras. Ett steg i taget. Du kan också gå. Du kan också ta det där lilla men makalösa steget. Steget som får drömmen att leva.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *