Imago – en trollsländas lärdom

Imagine Imago 3– Kom, flyg med mig! Den vackra trollsländan glimrar i solskenet där hon hovrar över vattnets blanka spegel. Kom, det är dags nu. Det är så vackert här, kom, du måste se!

– Men snälla du, jag har inga vingar! Jag är inte som du. Du, du har allt. Dina guldfärgade vingar… du kan flyga vart du vill. Visst skulle jag vilja flyga, jag skulle också vilja sväva ut, känna luften, se allt från ovan, ett annat perspektiv. Men jag är bara en nymf, mitt liv är här i vattnet.

Trollsländan avbryter sin lekande dans, står nu blickstilla i luften ovanför mig.

– Lyssna noga nu, jag säger det bara en gång, livet här uppe är för dyrbart för att slösas bort så jag tänker inte upprepa mig. Inuti dig bor en trollslända, du är en trollslända. Du har inga vingar, nej, men du kan inte vänta på dem. Först bestämmer du dig för att flyga, sedan får du vingarna. Inte tvärtom.

– Men hur ska det gå till, protesterar jag. Jag kan väl inte bara kasta mig handlöst ut i tomma intet, utan vingar! Här i vattnet vet jag iallafall vem jag är, vad jag kan. Jag vet hur jag fångar min mat, kan njuta av solljuset en vacker dag. Flyga som du… det, det är omöjligt! Jag skulle ge vad som helst för att kunna flyga som du, men vingar måste man ju ha. Berätta för mig om du vet, hur får jag vingar? De behöver inte alls vara sådär vackra som dina, bara de duger att flyga med. Snälla berätta!

Trollsländan betraktar mig, otåligheten rycker i hennes vingar. Hon vill iväg nu.

– Du förstår verkligen inte? Du ÄR en trollslända säger jag ju! Du lever i vattnet ja, du är en nymf. Men du ÄR en trollsända. Du vill bli Imago, fulländad, utvecklad, som jag. Allt du behöver göra är att bestämma dig. Bestäm dig, kryp upp ur vattnet, upp på stranden. Sedan väntar du lite och…du kan flyga. Svårare är det inte. Inget puppstadium, ingenting, transformationen är enklast möjliga, ett trollslag bara. Du vill bli Imago, säger du? Då får du sluta vara nymf. Allt som behövs för Imago är Imagination och beslutsamhet. Seså, nu har jag inte tid med dig längre. Vill du, så ses vi på andra sidan sjön. Upp med dig, GÖR det bara. Ciao!

Jag ser efter henne när hon dansar ut över sjön, så lätt det ser ut. Plötsligt stannar hon till, vänder sig om och ropar,

– Förresten, du, det där med färg på vingarna, det bestämmer du också själv! Imago!

Så är hon borta. Kvar ligger jag, ensamheten känns påtaglig. Hon har väckt något i mig, fått mig att se något jag vetat länge men inte vågat erkänna. Jag ser mig omkring, tittar på mina vänner, betraktar vattenytan och vänder sedan blicken upp mot himlen. Hur underbart vore det inte… Vad har jag att förlora egentligen? Det här livet känner jag. Bekvämt och tryggt, jo men… tråkigt. Hon har rätt, det är dags, jag är färdig här. Hur var det hon sa…inte nymf, Imago. För mitt inre ser jag mig själv sväva, flyga högt och lågt, dansa så lätt, möta himlen med mina skimrande…blågröna…vingar.

En sista blick, jag ska inte återvända, djupt andetag. Nu så, det må bära eller brista. Tvivlet bankar, ingen aning om hur, bara att, måtte hon ha rätt. Kravlar upp på stranden, märklig känsla. Sandkornen känns inte alls som jag trodde, ett och ett är de hårda, många tillsammans är de mjuka. Märkligt. Solen värmer, känner hur jag torkar, det kryper och stramar. Kanske är det slutet. Måtte det vara början. Det kliar på ryggen, som om något spricker! Rädd, vad har jag gjort, vill tillbaka till vattnet, men det är för sent. Nå, det var värt försöket, jag fick i alla fall uppleva något nytt, sandkornen, sanden. Förlika mig med ödet, acceptera. Försöker slappna av, möta mitt öde, ser min skugga i sanden. Men…så konstig bilden ser ut, jag är större på något sätt. Flämtar till, det ser ju ut som…spänner ut en muskel som jag inte visste att jag hade. Då känner jag det, vinddraget, vinddraget under….under vingarna!

Jag försöker se mig själv, lyckas inte, men jag vet att de är där, mina vingar, mina egna vackra vingar! Hur gör man nu då, imagine… Plötsligt, trollslaget, jag är där, jag flyger, JAG FLYGER! Upp, ner, högt, lågt, runt i cirkel, stannar, hovrar, dansar. Lycka, ren och skär lycka, ingen annan känsla ryms i detta nu. Då ser jag min spegelbild i vattnet, stannar upp, ler. Jodå, nog är de blågröna alltid.

——————-

PS för den nyfikna: Enligt den nya schamanismen är 2015 Trollsländans år. Året då transformation i stort och smått är nödvändig men också extra snabb och kraftfull i sin enkelhet. Kreativitet, glädje och överflöd är honnörsord när drömmar manifesteras. Trollsländor lever den första delen av sina liv som nymfer i vatten. När de är redo kryper de upp på land, utvecklar sina vingar och blir Imago, fulländade. Inget puppstadium, utan direkt transformation. 2015,

Year of the Dragonfly… 🙂

2 thoughts on “Imago – en trollsländas lärdom

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *