Hur vet man…?

Hej på er! Jag tittar in från skrivarlyan med en liten reflektion som också tjänar som en påminnelse till mig själv… Önskar dig en fortsatt fin söndag och kommande vecka!

Hur vet man att det är hjärtats röst man hör och inte bara egots förvillande charader? Hur vet man att det verkligen är hjärtats väg man vandrar och inte hjärnans villovägar man slagit in på? Jag har inget enkelt svar, jag har inget säkert svar, men jag vet vad som är sant för mig.

Jag vet att jag är på rätt väg när jag bara måste följa, samtidigt som jag tvivlar som allra mest.

Jag vet att jag följer mitt hjärta när viljan går i ständig kamp med rädslan och skräcken.

Jag vet att jag vandrar hjärtats väg när jag utmanas till mitt yttersta, när bekvämligheten är ett minne blott och isen under mina fötter känns bräcklig och tunn.

Jag vet att jag lyssnar på mitt hjärta när jag njuter av nuet medan hjärnan vill flytta mig härifrån och tjatar om risker, framtid och resultat.

Jag vet att jag följer hjärtats väg när jag inte har en aning om hur den ser ut eller vad som väntar runt hörnet.

Jag vet när jag vet att jag inte längre vet. Någonting. Men ändå allt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *