Höstens färger

Höstens färgerJag söker höstens färger. De måste ju finnas, tänker jag. Färgerna. Inte kan de bara försvinna, förtvina, upplösas i tomma intet. Det måste finnas rester kvar. Så jag söker resterna, och finner dem.

Jag finner det glödande röda i ett ensamt blad på naken gren. Jag ser det mjuka gröna i mosstäckta mattor. Jag gläds åt mesens blågula täckning och herren som förkunnar sin röda dom. Jag ser den pilande ekorren skifta sin rödbruna päls till mörkare brunt. Jag njuter gula solar och blekblå himlar under sällsynta dagar.

De finns där, färgerna. Vi måste bara söka dem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *