Halleluja!

Missing a friend or companion who is no longer hereMin rygg är äntligen bättre! Den senaste veckan har inte varit särskilt rolig, kan man säga. Skottet som brände av i min rygg förra onsdagen satte sina spår och begränsade tillvaron rejält. Begränsade i betydelsen ligga på golvet och stirra i taket.

Men vet ni vad det värsta med ryggskott är? Smärtan självklart, men när den värsta smärtan gett med sig så är det något annat som händer. Hjärnan stannar. Jo, det är sant. Sant för mig åtminstone. När jag inte får röra på mig är det som att hela alltet stannar. Taket sjunker, väggarna krymper ihop och den fria tanken får kämpa för att hålla höjd. Otroligt irriterande. Jag behöver både rörelsen och himmelshöjden för att få perspektiv och rörlighet i tanken. Själen är alltid med mig, men tanken, den som med ord uttrycker det min själ berättar om, blir blurrig, otydlig, suddig i konturen.

Så nu sitter jag här och letar efter orden, hoppas att de finner sin väg tillbaka nu när den värsta blockeringen släppt i ryggen. Tankar är konstiga saker, tänker jag. Att tänka i termer av att lägga pussel, använda logik och så vidare, kan jag förstå. Hjärnan jobbar med kunskap som den förvärvat och försöker sätta ihop den till något användbart. Men tankar i form av uppfinningsrikedom, skapande, dröm och fantasi, det är något helt annat. Något mer ogripbart, något som inte kan tvingas fram utan kräver en annan form av kommunikation mellan själ och hjärna. Det är framförallt den sistnämnda kommunikationen som haltar hos mig när kroppen skaver.

Men nu är jag på gång igen! Kontakten är på väg att återupptas. Tänkte att ni kanske ville veta det…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *