Extra allt

Extra alltApril är den månad som bäst speglar livet självt, tycker jag. April är månaden som ger oss extra av allt, som bjuder oss på överraskningar, som kastar oss mellan kontrasterna. Samtidigt är riktningen konstant. Solen kommer allt närmare och dagarna bli längre, vitsippornas pålitliga marktäckning gömmer allt brunt och visset, träd och blommor knoppas, det grönskar och värmer. Trots aprils upplevda kaos är det ingen som tvivlar på riktningen, vi vet vilken ljuvlig tid vi går till mötes och kan därför småle mitt i hagelstormarna.

Tänk om vi kunde göra likadant i våra egna liv. Tänk om vi på allvar kunde inse att hur rörigt och stormigt det än är omkring oss så rör vi oss fortfarande framåt. Riktningen är satt och ditåt rör vi  oss oupphörligen, allt är som det ska vara. Om vi såg detta, om vi förstod detta, skulle vi fascineras av stormarna och ovädren som drar in snarare än att förbanna dem. Vi skulle njuta av solglimtarna, hur korta de än var, ta vara på de goda stunderna och se framtiden an med tillförsikt. Vi skulle se att ingenting någonsin är konstant, att livet växlar än hit än dit, att regn och sol kommer från samma källa.

Jag njuter av april. Jag njuter av de snabba växlingarna, av den rika menyn som tenderar att ge mig extra av allt. Jag fascineras av haglet, av minus och plus, av solen som värmer medan regndroppar faller. Som ett barn njuter jag av att se kontrasterna samverka och skapa regnbågar som når ända in i evigheten. Jag ser april som en påminnelse om att allt är övergående, att allt är förgängligt, att allt är möjligt och att vi stadigt rör oss framåt, mot ljus och värme.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *