Dina vingar

Dina vingarJag önskar att du såg dina vingar! Jag önskar att du kände din flygkraft, din förmåga att stiga med vinden. Jag önskar att du vågade pröva dina vingar. För då skulle du förstå att dina vingar bär.

När du var barn var dina vingar små, men oj vad du provade dem! Du ramlade, du slog dig men upp igen for du. Du väntade ett tag, flaxade lite, provade igen och föll igen. Än hade de inte blivit tillräckligt stora. Men du gav inte upp för du visste att de fanns där. Och en dag, en dag skulle du flyga iväg. Högt, högt skulle de ta dig! Ut i världen, i leken, i dansen, på vindarna skulle du segla. Som du längtade till den dagen.

Och dina vingar de växte. För varje dag växte de sig större, bredare, vackrare. De fick sina unika färger, sitt mönster, sin form. Dina vingar, precis lagom stora för just dig. Skräddarsydda just för dig.

Du har haft dem länge nu, vingarna, men du gömmer dem. Varför gömmer du dem? Du har väl inte glömt? Glömt att de finns där på din rygg, utanför ditt synfält? Du gömmer dem, trycker ihop dem, låtsas att de inte finns, försöker glömma… Men de skaver, eller hur? Kan du inte känna hur de skaver där innanför, hur det rycker i dem, hur kvävda de känner sig?

De vill ha luft, dina vingar vill ha luft! De var färdigutvecklade för länge sedan, varför litar du inte på dem? Barnet visste, du vet. Innerst inne vet du. Vet att du var ämnad att flyga, att upptäcka, uppleva. Dina fina vingar, bara för dig. Våga min vän, våga veckla ut dem. Låt vinden blåsa bort dammet, känn hur vinden tar tag, vill få dig att lätta. Du har förmågan, alla har förmågan.

Du är rädd säger du, rädd för att de inte bär. Hur skulle de inte kunna bära? Det är ju dina vingar, skapade just för dig, bara för dig. Men du måste våga! Du kan inte prova flygkraften med vingarna infällda, du måste tillåta dem. Tillåta dig. De är så vackra. Du är så vacker. Jag önskar att du såg.

One thought on “Dina vingar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *